Isdubbar, ispik och kastlina

Tio sekunder efter att isen släpper finns det ingen tid att leta i fickor. Vattnet är tre grader, vantarna är borta, och det enda som räknas är om dubbarna hänger där du kan ta dem med stela händer. Hur du bär dubbar, pik, kastlina och flythjälp avgör om utrustningen överhuvudtaget finns där då. Om isen bär, var den är svag och hur tjock kärnisen ska vara som tumregel ligger under säker is.

Vi bedömer inte isläget. Rätt buren utrustning är inte ett löfte.

Issäkerhetsrådet talar om tre ledord: kunskap, utrustning, sällskap. Utrustningen utan de andra två är grejer i en väska.

Isdubbar runt halsen

Dubbarna ska sitta runt halsen, utanpå jackan och högt. Spetsarna i fodralet så att de inte river, men så att du river av skyddet i ett tag. Snöret utanför kragen. Ändarna pekar ut från ansiktet, inte in i kinden. Böj dig fram hemma. Hamnar dubbarna i ansiktet sitter de för lågt, och då slår de upp om du faller. Provtryck fästet med vantar på. Om du inte når båda handtagen med tjocka pimpelvantar når du dem inte i vattnet heller.

I ryggsäcken, i innerfickan eller i pulkan är dubbarna värdelösa. Du tar dem inte av när du sitter och pimplar. De sitter på tills du är på land.

På dubbarna ska det sitta en visselpipa av plast, utan kula som kan frysa fast. Du hörs längre med en pipa än med ett rop när huvudet är i vattnet.

Går du igenom vänder du mot isen du kom ifrån, där den bar. Lossa dubbarna en i taget och greppa med hela handen. Hugg snett bakåt i isen, med spetsen något mot dig. Upp på armbågarna, åla med korta tag. Stora kliv river kanten. Sparka, dra och rulla bort från hålet. Res dig inte på kanten. Den brister gärna en andra gång. Öva rörelsen i lugn och ro, på knä på golvet om du måste, inte första gången i svartvatten. Mer om olyckan under säker is.

På våris smular kanten. Dubbarna behöver något att bita i. Då är linan och sällskapet viktigare än någonsin. Det är därför du inte testar ett sista hål i aprilsolen.

Ispik

Piken är det redskap du provar isen med. Stadiga slag framför fötterna, hela vägen ut, inte tre slag vid stranden och sedan promenad för att det såg bra ut. Går piken igenom lätt är svaret givet: vänd. Kommer det upp en svag ström av vatten genom slaget är isen för tunn. Ger den inte vika efter ordentliga hugg kan du gå vidare, och pika igen tre steg senare.

Att pika är inte att mäta en centimeter med tumstock i ett hål och sedan lita på hela dammen. Isen varierar. Pika där du tänker gå, pika igen när du byter hål, pika mot kanten på vägen hem. På första isen och på våris är det särskilt tydligt.

En ispik ska ha vass spets och vettig längd. Den ska vara tung nog att ge ett ärligt slag, och den ska flyta om du tappar den. En skidstav är ett sämre substitut. Den glider, den är för lätt, och du lurar dig. Ta piken i handen, inte under armen och inte i pulkan tills du kommer ut lite. Öva slagen innan säsongen, liksom dubbarna, inte för ceremoni utan för att händerna ska veta vad de gör när de inte lyder.

Kastlina, flythjälp och ombyte

Kastlinan är avstånd. Den som räddar ska inte behöva gå fram till hålet. Linan är den förlängda armen. Den ska flyta, ha en tyngd så att den går att kasta, och ligga där du tar den utan att slita av ryggsäcken. Fäst den utanpå. CE-märkta räddningslinor är minst 24 meter. Kortare lina räcker inte när du måste stanna på bärig is.

Öva kastet på land, med vantar, så att linan går dit du vill när fingrarna inte lyder. Kasta förbi den som ligger i, inte på bröstet. Sidled om du missar. Sällskap är poängen: en i vattnet och en på isen med lina är en annan situation än du ensam.

Flythjälp kan vara flytoverall, flytväst eller en ryggsäck med vattentätt packat ombyte. En säck som ska lyfta dig behöver midjeband och grenband så att den inte åker upp över huvudet utan att ta med kroppen, samma idé som en väst. En tung fiskesäck full med borr och termos ska däremot kunna släppas om den drar ner. Välj medvetet: antingen flythjälp, eller packning du tar av. Inte en hårt spänd bröstsele som håller fast dig i vattnet.

Mobilen i vattentät ficka, så att du kan larma 112. Kyla dödar batteriet, så innerficka under det vattentäta. Ombyte: underställ, mössa och vantar i påse. En genomblöt människa på parkeringen fem minuter senare är fortfarande i nöd. Byt om, håll värme och larma om det behövs.

På skoter tillkommer hjälm, ljus, avstånd mellan fordon och öppet kapell på pulka. Mer om det under pimpelutrustning.

Packningen runt fisket – spö, borr, skopa, hink – ligger där. Första passet under första pimpelturen.